Fjällrenskötsel

“Kalvmärkningarna är intensiva. Man sover om dagarna och är uppe om nätterna. Till slut vet man inte vad som är dag och natt. Man far runt bland grannbyarna och sina egna kalvmärkningar.

Det är väder och vind som avgör hur det går. Inte säkert att renarna är på samma fjäll. Det är inte säkert det gick den här natten. Då får man titta sig omkring. Var har vi renarna? Lägga upp strategin efter väder och vind. Det kan bli gjort på en dag, eller tre veckor i ett kör.

Sen kommer man med renhjorden till hagen. Det är livet känns det som. En lyckokänsla att höra grymtandet. Det finns kalv, det finns vajor och ren. Det gick bra i år också. De överlevde. Man är otroligt lycklig att få uppleva detta.”

Helena Länta, Jåhkågaska tjiellde

År efter år, årstid för årstid så flyttar renen i jakt på bete. Under vinterns kalla dagar gräver fjällrenarna efter lav under skogslandets vita snötäcken. När sommaren närmar sig söker sig renhjordarna västerut, i jakten på det gräs och de spröda örter som växer uppe till fjälls.

För renskötande samer börjar året i maj, när kalvarna föds. I slutet av juni börjar arbetet med att samla renarna till kalvmärkning. Märkningen sker under svala, milda nätter för att skona djuren från både värme och insekter.

Fjällrenskötseln utmärker sig genom de långa flyttningarna mellan olika betesland, från fjäll till skog. Olika familjer flyttar olika långt, och hur långt flytten går beror alltid på hur betet ser ut. Tunga vintrar med dåligt bete längtar alla efter solens värmande strålar som mjukar upp snötäcket och gör marken tillgänglig igen.

När våren så närmar sig brukar man säga att vajorna lyfter på nosen och vänder den västerut. Då börjar flytten tillbaka till fjälls, till de gröna ängarna där renarna får äta upp sig igen. Året börjar på nytt. Allt vaknar till liv.

Renslakt i Harrå

  • Baste čearru har samlat sina renar för slakt.
  • Under några hektiska dagar i början av september ska allt hända.
  • Med den nya tidens fordon samlas renarna mycket snabbare än när benen var det enda transportsättet.
  • Renhjorden samlas och förs till gärdet där slaktdjur tas ut för husbehov.
  • Innan slaktdjuren plockas ut från gärdet märks de kalvar som ännu inte fått sin ägares märke. Egentligen sker märkningen under sommaren men det är alltid någon kalv som har sluppit undan.
  • Det här är sista chansen att märka kalvar eftersom det inte får göras under vintern då renens öra inte kan läka på grund av kylan.
  • Morgonen efter slakten börjar efterarbetet. Skinnen ska spikas upp för att torka på alla tillgängliga väggar, tarmar ska tvättas och tas om hand. Ett renskinn kan antingen torkas eller avhåras och garvas för att användas som slöjdmaterial.