Foto: Carl-Johan Utsi

I de här fjällen och skogarna lever det samiska folket sedan flera tusen år. Vädret och vindarna styr renens liv, och därmed också renskötarens liv. På nordsamiska kallar man renskötare för ”boazovázzi”, något som kan översättas till ”den som går med renen”. Renen har vi fått i uppgift att följa och ta hand om och som gengäld ger den oss sitt liv för att vi ska få mat och kläder. Här i Laponia finns våra bosättningar, vår historia och våra minnen. Några knappt synliga stenar i en ring på marken är en härd. En eldstad som är människans hem för en tid. Platsen där hon vilar, får värme och ljus. I samisk kultur så brukar det sägas att man inte kan äga någonting, utan vår uppgift är endast att ta hand om och förvalta. Ingen kan äga renen eller marken, allt är besjälat. Detta är starkt präglat i kulturen och i vårt sätt att vara.  

Idag lever och arbetar samer från nio samebyar i Laponia. De följer renhjordarna på deras årstidsbundna betesvandringar. Skogssamerna flyttar med sina renar i skogslandet, medan fjällsamernas renar rör sig mellan skogslandet i öster och fjällen i väster.