Mer om fjällbjörken:

Följer du gamla flyttleder ser du ofta hur björkarna är flerstammiga, istället för att bara ha en enda stam. Det är ett tecken på att de har huggits och att människor har tagit kvistar och ved. Kring gamla boplatser och renvallar där de mjölkat renar hittar du också flerstammiga träd. Fjällbjörk är en form av glasbjörk. På fjället växer också den buskartade dvärgbjörken. I östra Laponia trivs även vårtbjörk, ibland kallad hängbjörk.

Liten lulesamisk björkordlista: 

Ládnje – ungbjörk eller rak, späd björk
Lagim – liten björk nära trädgränsen
Årddå – trädgräns

Fjällbjörk

Betula pubescens ssp. czerepanovii (latin)
Soahke (lulesamiska)
Soahki (nordsamiska)

Björk har stor betydelse i den samiska kulturen. I princip allt på den har använts. Näver fungerar som fuktskydd och isolering på kåtor och det innersta tunna lagret kan användas som plåster. Med ett lager av björkris på kåtans golv får du en mjuk och isolerande matta att sitta på. Virket används till bland annat kåtastänger och slöjd. Även rötterna används vid slöjd och vedtickorna för att bland annat göra rökeldar mot myggor.

Inte minst ger oss björken ved till värme och för att laga mat. Björken är utgångspunkt för den samiska slöjden och av den skapas kosor, kistor, skålar och knivar.

Den knotiga fjällbjörken har anpassat sig till ett kargt klimat och är det träd som växer närmast fjällets kant.