Áhpe är samiska och kan betyda både hav och myr. Om det är en myr så är den så stor att den känns som ett hav. En stor del av Sjávnja/Sjaunja och Muttos/Muddus består av áhpe, vida våtmarker avbrutna av torra åsar. Längs de slingrande bäckarna och tjärnarna växer sumpgranskogen tät.

Avsaknaden av vägar och otillgängligheten gör att djur och fåglar inte störs av människan. Under de ljusa försommarnätterna är fågellivet här makalöst. I de här myrmarkerna häckar mer än 100 fågelarter. Sången, ropen och kvittret pågår dygnet runt.

Vad är en myr?

En myr kan vara en mosse eller ett kärr. Mossar får sitt vatten enbart uppifrån, medan kärren får sitt vatten från omgivande fastmarker. Döda växter och annat organiskt material förmultnar inte utan samlas och omvandlas till torv. Med tiden blir torvlagret i en myr allt tjockare.

Avsaknaden av vägar och otillgängligheten gör att djur och fåglar inte störs av människan. Under de ljusa försommarnätterna är fågellivet här makalöst. I de här myrmarkerna häckar mer än 100 fågelarter. Sången, ropen och kvittret pågår dygnet runt.

Tranorna trivs på myrarna.

För renskötarna är de vida och långsträckta myrmarkerna naturliga och bra flyttleder under de långa flyttningarna mellan sommarlanden i väster och vinterlanden i öster. De myrväxter som sticker fram genom snön är gott bete när djuren behöver stanna upp för vila och äta.

För skogsrenarna ger myren svalka. Redan tidigt på sommaren börjar skogsrenen beta på den första grönskan ute på myrarna.

”Det viktigaste med myren är att där hittar renen både bete och svalka.”

Apmut Ivar Kuoljok, Sirges sameby

Lars Anders Utsi, Sirges sameby berättar – Innan vi kom till de riktiga vinterlanden nyttjade vi markerna emellan. Det var stora myrland och granskogar som inte kunde användas till vinterbete utan som höstbete när det var lite snö. Myren var som ett gränsstängsel. Har du en hed med myrar runt omkring och låter renarna beta där, då var det som en hage. Renarna far inte gärna på myrarna eftersom det är så mycket lössnö där. Det är alltid väldigt mycket snö vid kanten av myren.

Naturens myggmedel

Vitmossa

Istället för toapapper, bindor och blöjor användes förr olika sorters mossa. Vitmossa som torkades var vanligast. Mossan användes också till att förbinda sår med, dess antiseptiska egenskaper gjorde att skador läkte utan att infekteras. Mossa användes även som isolering vid husbyggen. Den torkades och lades i ett tunt lager mellan timmerstockarna. Vitmossa växer rikligt på mossar och i kärr. Den är viktig beståndsdel när myrarnas biomassa med tiden blir torv.