Logotyp för Laponia

Laponias storslagna natur

Foto: Jan-Erik Nilsson

År 1996 utsågs Laponia till ett världsarv av FN-organet Unesco. Det betyder att området är viktigt för hela världen att vårda och skydda. Utnämningen grundar sig på kombinationen av den unika natur och de kulturella värden som finns i Laponia. Det här är ett område som bär spår av jordens tidiga historia men också av människans. Landskapet har formats i samspel med en levande samisk tradition där man under lång tid har bedrivit renskötsel.

För att skydda våra marker är det vanligaste sättet i Sverige att bilda ett naturreservat. Det starkaste skyddet för ett område är att göra markerna till nationalpark. Fyra av Sveriges 30 nationalparker ligger i Laponia. Det är Sarek, Badjelánnda/Padjelanda, Muttos/Muddus och Stuor Muorkke/Stora Sjöfallet nationalparker.

Dessutom omfattar världsarvet naturreservaten Sjaunja/Sjávnja och Stubbá, samt områdena Tjuoldavuobme/Tjuoltadalen, Ráhpaäno suorgudahka (Látjávrredeltat/Laitauredeltat) och Sulidälbmá/Sulitelma. Tillsammans täcker de stora skogarna, fjällen och de vida myrarna 9 400 kvadratkilometer inom Jokkmokks och Gällivares kommuner.

Nationalparker

Naturreservat

Oskyddade områden


I nationalparkerna inom Laponia är det förbjudet att ha med sig hund, med undantag för Kungsleden, Rallarstigen i Muttos/Muddus, samt området mellan kraftledningen och Stuor Julevu/Stora Lulevattens sjösystem i Stuor Muorkke/Stora Sjöfallet nationalpark.

1 januari–30 april får kopplad hund medföras.

Det är utan Länsstyrelsens tillstånd förbjudet att
flyga under 2000 fot över marken i Badjelánnda/Padjelanta, Sarek och Stuor Muorkke/Stora Sjöfallet nationalpark

Det är tillåtet att elda inom hela världsarvet Laponia. Du får göra upp eld med löst liggande pinnar och grenar på marken. Men det är inte tillåtet att bryta kvistar, hugga eller såga ner levande eller döda träd, ris och buskar, eller ta näver från levande träd.

Alla regler och föreskrifter finns att hämta här